Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans läroplan, Lpfö 98 framgår det att barnen ska få kunskaper om hur de ska värna om miljön och en Hållbar utveckling. Som förskollärare är det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvärld och Grön Flagg är ett sätt att låta barnen möta detta i tidig ålder.Fem pedagoger som är verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser på certifieringen och hur den fungerar. När intervjusvaren ställdes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mål uppfylldes till största del och pedagogerna hade en väl fungerande Grön Flagg-verksamhet..

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Grön Flagg är ett miljöprogram som används inom förskola och skola för hållbar utveckling. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad föräldrar har för kunskap samt hur de fått sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det går att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att få till en bättre samverkan. Metodvalet är kvalitiativt där två fokusgrupper med sammanlagt tio föräldrar från olika förskolor diskuterar frågor om Grön Flagg.  Ansatsen är hermenuetisk för att få en större förståelse för det som sker och sägs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att föräldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den är inte så detaljerad. Kunskapen de har, har de fått genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer också att det behövs mer information från förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna använda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Hållbar utveckling delas upp i tre områden, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg är ett verktyg som är till stor hjälp för pedagoger på olika nivåer inom förskolan och skolan för att öka barnens förståelse för sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle i framtiden. Målet med min undersökning var att ta reda på hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjälper barn i förskoleåldern förstå naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstå sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle..

Grön Flagg är ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet är medlemmar. Projektet syftar till att vägleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna få ett medlemskap i Grön Flagg måste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljöråd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg är att lärarna och eleverna är delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkäter i årskurserna 3-5 på en grundskola i mellersta Sverige, där sammanlagt 77 elever har deltagit.

Syftet med vårt arbete är att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet är ett bra arbetssätt eller bara en fin statussymbol. Då miljöundervisningen ofta är bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod där miljöperspektivet får större utrymme i verksamheten. Det står skrivet i Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna får genom ett miljöperspektiv möjligheter att både ansvara för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. Då en stadsdel i Malmö har målsättningen att alla skolor skall arbeta med någon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hållbar utveckling?.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg.

Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen.

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas.

Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade värdens länder för en ekonomisk, socialt och miljömässig hållbar riktning. Där utbildningssystemet är ett kraftfullt verktyg för att ställa om till hållbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, vilket även uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som är verksam inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som är den svenska grenen av Eco Schools. Där Miljödepartementet och Naturvårdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hållbar utveckling.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lärarna anser är centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien är en fallstudie av kvalitativ art, där intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts på två olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas närmiljö, drivande person samt arbetssätt, som pedagogerna ansåg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare på skolorna. Våra slutsatser är att det är pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans närmiljö påverkat pedagogernas syn på att förmedla miljömedvetenhet till eleverna.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora.

Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring.